Frustrationen bara växer…..

Jag vet fortfarande inte vad som var meningen med att jag skulle skada min fot…..jag brinner snart upp av frustration att bara titta på saker utan att kunna göra något,det är PISS. Jag är inte van att sitta still mer än 10 minuter i sträck och nu kan jag knappt vara igång mer än 10 minuter i sträck:-(((

Jag kör Biolight varje dag och håller tummarna för att den ska göra susen;-) Men än är det låååångt kvar innan jag kan börja gå på foten:-((

Sen den där jäkla krampen hela tiden.Den vägrar helt enkelt att släppa,fattar inte varför. Nu har jag haft konstant kramp i vadmuskeln sedan i fredags och det gör in i hel….te ont kan jag tala om.Känns som någon sliter muskeln ur benet på mig. Det blir en aningens bättre om jag ligger så att benet inte är i golvet men så fort jag reser mig så krampar det så jag nästan tappar andan emellanåt….BAJS.

När man lagom blivit av med värken i själva ”frakturen” så börjar DETTA i stället!! Bara tjat idag….ja det kommer sådana dagar,jag vet,hade inte väntat mig något annat heller,allt kan inte gå på räls.Och jag hatar att behöva stoppa i min piller men jag har inget val för jag kan fan inte sova annars.Men jag tar BARA på kvällen nu så att jag får sova.På dagen får det fan göra ont ändå,skit samma. Jag får väl sitta i soffan med benet uppe så blir det bättre.

Jag skulle så gärna vilja bara resa mig upp, gå ut i stallet och kunna röja i ordning som jag brukar,klappa på våra guldklimpar….och bara få hålla ordning på saker o ting där ute. Ja jag vet att jag är en perfektionist när det gäller hästarna och deras utrustning och nu kan jag inte vara det:-(

Ni ska veta vad det kostar på mentalt att hålla ”fanan i topp” hela tiden,ta det för vad det är,gilla läget, det kunde varit värre,det ordnar sig osv…..men jag lyckas nog rätt bra;-) Jag har alltid varit jäkligt bra på att hålla humöret uppe och kämpa på oavsett vad som sker,aldrig ge upp,inte sätta på sig ”offer-koftan”……och jag vet att det är halva jobbet för att det ska bli bra;-)

”Man får aldrig tyngre börda än man orkar bära”

Ja nu var min gnäll-dag till ända.I morgon är det en ny dag,nya utmaningar;-) Bara att kliva upp och få på sig kläderna tar sin tid för att inte tala om att få i sig frukost;-) Livet är en utmaning:-)

Det här inlägget postades i Westyarnhillside info. Bokmärk permalänken.

Kommentera