God gärning och desperata stackare

I dag har jag gjort en god gärning, självklart för mig men säkert inte för alla men för mig. jag skulle ta ut pengar på bankomaten och hittar 1000:- som sitter kvar i automaten…..jag ser ingen i närheten men å andra sidan så höll jag på att rota i väskan då jag var på väg fram så den som stått där innan hade säkert gått utan att jag lagt märke till det. Jag tog pengarna och åkte till den bank som ”äger” automaten. Där lämnade jag pengarna och nr på mitt bankkort för att de skulle kunna spåra vem som gjort uttaget precis innan mig. Jag hoppas nu att den person som sprungit ifrån sina pengar är så klok att de går till banken för där ligger deras pengar och väntar:-) Om jag funderade på att ta pengarna? Knappast!!!  Hur glad hade jag blivit om jag själv glömt kvar pengarna och inte fått tillbaka dem?!?! Nej SÅ dåligt med pengar har jag inte att jag måste ta andras!!
Läste en blogg (den jag brukar läsa) och kan bara ÅTERIGEN konstatera att det finns många olyckliga människor. De är olyckliga för saker som i min tillvaro går under sortering ”värdsliga ting”. Jag kan bara skaka på huvudet åt hur en del gör så stor affär av saker som i det stora hela är betydelselöst. Men alla människor är olika och har olika erfarenheter i livet. Har man inte varit med om så mycket så är det mesta som går emot en en katastrof….tyvärr;-)
På fredag ska vi som sagt hämta Magnus gullunge, Guiness. Magnus ska rida ut med Lolle i skogen och det ska bli SÅÅÅ kul. Guiness har fått en superfin sadel och lite andra saker också så nu äntligen kan Magnus börja rida på sin häst:-)
Varför jag inte själv ridit in Guiness? Ja det hade jag kunnat gjort men jag har inte velat ta det ”ifrån” Magnus, det är hans häst och det är han som först ska rida sin häst. Dessutom är det eviga problemet jag jag aldrig har en hjälpande hand. Ingen som kan hålla i linan då man kliver upp första gången, ingen som följer med ut i skogen på första ridturen o.s.v.
Med Dollar gjorde jag det själv men Dollar är MIN häst och det är bara jag som ska rida honom (det är för övrigt ingen annan som VILL rida honom). Sen ville jag att det skulle gå lite fortare att få upp Magnus i sadeln och då känns det bättre att han först varit ute med Lolle och ridit. Sen är det ju så att den man lever med är det svårt att ta instruktioner från…..;-) Och det är precis likadant med Magnus;-)
Bjuder på en film på Youtube då vi lämnade Guiness hos Lolle. Det roliga är att vi tycker att Guiness är ”liten” men på filmen får man det rätta perspektiver….Guiness är INTE liten;-)
Det här inlägget postades i Westyarnhillside info. Bokmärk permalänken.

Kommentera