Solig morgon

Började min lediga dag med att kliva upp vid 07 för att kolla världscupen som varit i helgen,bra start på dagen:-)

Svarade på ett par mail, blir lite tajt när man jobbar dubbelpass att ens komma i närheten av datorn…Stina min underbara och duktiga islands-kompis måste jag ju hinna med,viktigt!!

Stina ska tävlingsdebutera på en av sina fina islänningar den 1 Maj och det var ett tag sedan Stina tävlade så det ska bli roligt.Det kommer gå bra,Stina är duktig:-)

Schemat idag ser ut som följer: Måla taket i spolboxen, sanera ligghallen, pälsa avGuiness, jobba Lizzan, rida Dollar och om jag hinner jobba Guiness.

Det är så oerhört synd att det inte finns bra ”stall-tjejer/killar” att få tag i på denna ö. Hästarna finns, utvecklingsmöjligheterna finns men antingen har människor på ön för stora krav jämfört med fastlandet eller så finns det inte tillräckligt med intresserade ungdomar på ön, vet inte riktigt…..

Sen är det såklart kommunikationen som är svår eftersom det inte finns buss eller liknande här….

Det är så märkligt att det skiljer sig så från fastlandet.Där hade man en hel rad intresserade som GÄRNA tog chansen att få rida och utveckla sig på bra hästar-GRATIS!! Här verkar det vara tvärtom….om man hittar någon som eventuellt kan tänka sig att rida så ligger kravet på mig och de vill gärna ha betalt för att rida….Tja….undrar om man kan gå till ridskolan och säga att man vill ha betalt för att utveckla sin ridning/kunskap och göra det på deras hästar?!? Bara en liten reflektion;-)

Men så är läget här så flytta inte till Gotland och tro att ni ska kunna få tag i stall/ridhjälp med hästarna;-)

Just den lilla detaljen gör också att det blir stando i unghästverksamheten.Lizzan är nu på gång och jag hade behövt en till nu att börja med men det funkar inte. Det är också beroende på Curre…..Magnus vill att en box ska stå tom ifall Curre inte kommer att funka på travet,då tar vi i så fall hem honom och då blir det fullt i stallet.

Jag blir så less….

Jag blir så less på människor som inte har självinsikt, som inte själva förstår när de behöver hjälp med sitt liv….

I snart 4 år, eller i alla fall 3½, så har vi haft en person som inte lämnat oss ifred. Självklart vet vi att det beror på att personen mår dåligt men ibland undrar man vart gränsen går för förståelse för sånt?!?Jag har så svårt att förstå vad det är som gör mig/oss så oerhört intressanta?!? Visst för de som känner oss så finns såklart intresset precis som vi intresserar oss för deras liv. Men i det här fallet förstår jag inte…jag har aldrig ens träffat personen, vet bara vem det är till namnet….

Att inte kunna ägna sitt liv åt annat än att trakassera oss och även andra människor, vad är DET för liv.Att leva i en bubbla där osanning blir sanning, där allt cirkulerar i negativitet, avundsjuka/svartsjuka och bitterhet. Vilket hemskt liv och vad har man att titta tillbaka på då?

Den här personen lever i någon slags fantasivärld där allt handlar om att jag försöker efterlikna denne…..jag tror inte jag ens behöver kommentera detta;-) För att imponera på mig krävs rätt mycket och framför allt ödmjukhet, tillförsikt och godhet;-)

Det är väl så att om man inte är nöjd med sig själv så klankar man på andra och till slut blir det en sanning för en. Hur som helst är det egentligen synd om den här personen.Jag önskar att denne träffar någon som kan ge lite ljus i dennes liv:-) Jag ska använda min affirmation så kanske det blir så:-)

Jag tror att om denne bara ”släpper” oss (och även de andra som förföljs) så kommer dennes liv ganska snabbt bli bättre och tankarna har möjlighet att vända och bli positiva:-)

Ja vi är glada för att vi har det bra och slipper leva under så tragiska omständigheter med missbruk,ungarna soc-placerade,arbetslöshet osv. Födslokontroll kanske borde införas, stackars ungar som inte själva kan välja sina föräldrar. Kanske inte så märkligt att man då blir ”knasig”;-)

Jag börjar affirmera direkt:-)


Det här inlägget postades i Westyarnhillside info. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Solig morgon

  1. Bobban skriver:

    Kan bara tala om att ni långt ifrån är ensamma om den situationen där någon trakasserar en.Vi har också råkat i klorna på en fullständig galning. Jag anser att det måste vara en psykisk sjukdom. Håll ut,ni har varandra,så resonerar vi och ord är bara ord och har ingen som helst betydelse.

Kommentera